Jojjohanna

Herregud ibland är föräldrar för jobbiga när dom försöker förstå sig på en.
Elisabeth var här nyss hon hade tydligen blivit ledsen för att vi (daniel och jag) verkat sura, jag vet inte men jag är inte sur är bara på jävligt dåligt humör och har lust att döda någon ibland. Ja, det är vad som är problemet med mig men pappa tror att det är hon. Ja, föer ett år sedan skildes min föräldrar och ja det är inte lätt men att tänka på det gör det svårare och känsligare. Sen är det nog det att pappa tagit med henne till Norge och det gillar jag inte jag avskyr det, för Norge det är mitt ställer känns det som det är jag som ska åka dit och må bättre. Nu har pappa tagit med henne till Norge och hon har fått träffa mina kusiner, fin faster och mitt framtids land och stad. Jag vet att det låter löjligt men jag vet inte man behöver något ställe man kan åka till och bara slippa alla. Jag tycker om henne det är inte det, det är min pappa som är konstig han har träffat en ny och hon verkar betyda mycket för han jippi grattis till honom men vi då vart kommer vi in, när får vi åka någostans med våran pappa?
Mammahar inte förändras något utan jag har kommit närmare henne men hon har också sitt liv nu, det är inte vi som står i centrum och speglar oss utan det är deras liv och vi är äldre och verkar komma längre och längre bak. Men antar att vi bara får acceptera det.

Alltså svaret på pappa fråga varför jag verkar arg är väl för att hon tar min pappa ifrån mig och jag känner mig ensam.
Känner mig jätte ensam nu och ligger och gråter, för lite uppmärksamhet antar jag.
Ville bara skriva det för jag vill inte säga det till pappa även om jag borde men han blir så jobbig. Sedan finns det ingen kvar att prata med. :')Tack om ni läste!<3